Jag har märkt att det finns, grovt räknat, tre typer av människor när det gäller att hitta inspiration till både stil, story och övrigt. Okej, jag är kanske lite kategorisk och ingen finns enbart i en kategori. Men helt klart är någon alltid starkare.
Den första kategorin är de personer som tar mycket intryck av andras berättelser. De läser mycket, ser kanske mycket film eller spelar mycket spel. Konsumtionen av berättande triggar också igång egna tankar som sedan inspirerar och tvinnas ihop till nya storys.
Den andra kategorin är externt sökande. De som åker ut i händelser, eller träffar personer. Som hämtar sin inspiration från det verkliga, det som sker runtikring. Givetvis kan det handla om både mer socialt betingade personer som själva deltar i miljön såväl som personer som hellre bara vistas i och betraktar miljön – flugan på väggen.
Sist är den introvert sökande skaran. Som dagdrömmer fram sina historier och berättelser, ofta med drömsk eller mer filosofisk underton. Givetvis är ingen människa en ö, som det heter, och ingen är helt introvert. Men de gör ändå mycket av jobbet som en inre process snarare än med extern stimuli i form av annat berättande eller faktiska händelser/personer/miljöer.
Jag ingår nog främst i kategori 3, med vissa undantag. När jag är ute i skogen hämtar jag alltid väldigt mycket intryck till mitt berättande. Det är nog den miljö som bäst stimulerar mig. Mycket på grund av möjligheterna, tystnaden och detaljrikedomen.
Berättande 