Absurdium

Nu brukar jag inte skriva ut vad grejer som jag skrivit faktiskt handlar om, men den här är så pass gammal och snurrig att jag kände mig därtill nödgad. Absurdium hör hemma i nonsensical-genren och är en reflektion över känslan av att fastna i sin egen fiktiva värld. 

 

Absurdium

Välkommen, stig på!

Denna resan är för två

Till Absurdium, mystikens land

där gröna träd går hand i hand

med vissna moln av stål

och den sälla ängens vrål

där det stjärnbeströdda gräset

skiner upp en himmel grå

och den natt som nyss har flytt

kommer åter i ett stråk

utav norrskensdagg

som famlar uti

kvällsrodnandes vrår

och som snart ska stå förbytt

mot en dimslöja av spindeltråd

vävd av drömmar – full av hål

nystad upp till ullgarnsstrån

och klär allt skimmer likaså

Absurdium, var dimmas strand,

det kallades ibland

jag tror trots allt

att detta är

som vilket annat land

Det bjuder in, men inte ut

i landet, det som saknar slut

en vaken dröm

i livets skum

som blivit allt för djup