En högljudd tystnad som vägrar tala

… Perplext. Det är ett roligt ord. Det passar liksom inte in. And everyone likes an underdog, så… förhoppningsvis gör titeln någon lagom perplex. (Viktigt tillägg, jag är nykter, bara filosofiskt osammanhängande!)

Anyhow. Min tystnad här på bloggen är högljudd i den meningen att det givetvis går att läsa ut saker ur den. Som att livet tar mycket plats fortsatt. Mest är ju detta relevant i mitt fall då jag vet vad tystnaden beror på.En intensiv tankeperiod med stor oförmåga att sätta sig och få saker på pränt. Så därav är den högljudda tystnaden till sin natur också sådan att den vägrar att tala.

Jag påbörjade en ny saga här ikväll. Tänker fortsätta knåpa lite med den sen. Kanske lite mer poesi kommer ut snart. Men annars är fokus att tankemässigt lägga allt på min fantasy-bok just nu. Jag kommer med lite updates om detta här på bloggen, förhoppningsvis redan imorgon.

Vad vill jag då ha sagt med allt detta? Denna osammanhängande nattsörja. Jag tänker, därför finns jag. Cogito Ergo sum, som Descartes sade. I mitt fall lika mycket – Jag tänker, därför skriver jag. Men ibland trasslar tankar och livet ihop sig och vips blir inget skrivet. Tankarna fylls på tills de rinner över. Då skrivs desto mer. Sökandet efter fokus fortgår.