Stressen när du inte hinner skriva

Något jag märkt och som är ett visst problem är att med tiden flyttar jag över mer och mer av min egen identifikation till att jag är författare. Det är ju trots allt min målbild och det är vad jag gör, skriver på min bok. Problemet är att det finns en verklighet också. Och där är jag ännu inte författare. Ytterst få av oss kan ju dessutom leva på att skriva böcker. Tråkigt men sant.

I mitt fall har jag haft turen att få arbeta med att skriva även professionellt – men inte i bokform. Mitt jobb tar dock tidvis upp mycket tid. Under de passager av året då mycket händer (som just nu) krävs det att en del helger och kvällar kastas in. När jag skrivit klart för dagen är viljan att gå hem och skriva privat ofta frånvarande.

Jag är bra på att läsa bloggar och fundera över handlingen. Men då kan det som nu till och med bli att jag glömmer bort att svara på kommentarer här för att jag är så uppe i annat i huvudet.

Jag minns när jag arbetade i en fabrik under studietiden. Det var ett fruktansvärt tråkigt jobb. Monotona arbetssysslor som oftast tog hela dagar i anspråk. Lusten att skriva och att vara kreativ var då oerhört stark när jag kom hem efter jobbet.

Problemet är att jag som sagt nu ändå flyttat över en del fokus till att se på mig själv i ljuset av mitt privata skrivande. Och när jag inte hinner eller orkar hålla på med det blir jag därför väldigt stressad. Jag vet inte riktigt hur man ska handskas med detta. Acceptans är givetvis ett måste men även, tror jag, att tvinga sig själv till att faktiskt sätta sig lite då och då och bara skriva. Fast jag är trött och grinig.

Tips mottages.