Irrbloss

En lägenhet blir ett hem först när en doft flyttar in

Och fåglarna leker som om ingenting har hänt

Men fårorna som rivitis i snöskaren vet

Att vinden som vilar över frosten likt en röst

Är en vän du måste lära dig att viskande älska

Och irrblossen lyser trots allt vid himmelen än

En ljuslåga räcker nog för att tända en stjärna

För var tar elden slut och var tar elden vid?

Vintern ligger doftlös och klär sig i månljus

Och världen slumrar under svarttjärnens is