Poetisk rättvisa – vad är det? Ett förutsägbart slut – vad belönas och vem? Av vilken hand? Vem kan säga om det var dina Eller mina handlingar Som i slutändan var dygd eller dåd? Vem kan säga om ditt hjärta eller mitt hjärta väger mer på Anubis våg? Om du är en vit fjäder Eller en kula av stål Båda flyger ju oavsett – men med olika mål
Jag vaknar upp för ett år sedan
Och vi målar tillsammans väggen grå
Tusen drömmar som fångas i en färg
Du skrattar och ler som du alltid gjorde då
Skymningen leker genom fönstret
Men vi ser den inte ännu för ljusen
lyser starkt som en sommarmorgon
Och tiden ligger framför oss två
Ett halvår till och du har bett skymningen
Att ta den ska ta mig med när den går
Tiden har rört sig men vi sitter stilla
Du är sorg och jag är trött utan färger
I det svaga skenet är väggen gul och inte grå
Bara lite mörkare än när den var vit
Som om drömmarna har lämnat sin nyans
Genom det fönster som vi öppnade då
Ett halvår till mellan väggarnas bojor
Som två ljus kämpande om samma syre
Falnar vi tillsammans sakta in i skymning
Och i mörkret är väggen nattsvart
Som om våra händer aldrig vidrört den förut
Och jag lägger mig en stund på soffan
Tills jag vaknar igen för ett år sedan
och kanske målar vi väggen grå
Du stal av mig
utan att ens stjäla försiktigt
Bit efter bit från mitt pussel
tills ingenting jag var
längre passade ihop
Och när dörren slog igen
vände du dig om och sade
att du saknade när jag var hel